
Lisbeth Salander är en ung talangfull hacker med en tung, mörk bakgrund. Hon har fått i uppdrag att vaska fram uppgifter om den förtalsåtalade journalisten Mikael Blomkvist. Han kallas skämtsamt för Kalle Blomkvist. Det blir till en mörk, blodig och våldsam uppgörelse med det förflutna. Landets främsta industriledare Henrik Vanger ger Blomkvist ett annorlunda uppdrag. Ett försvinnande långt tillbaka i tiden ska utredas, något polisen inte kunnat lösa. Noomi Rapace är riktigt vass som pojkaktige, svartklädde och slutne Lisbeth Salander. Mikael Nyqvist lyckas bra med briljerar inte som Rapace. Filmen lyckas riktigt bra att hålla hög fart, spännande och brutal som sällan svenska thrillers lyckas med. Niels Arden Oplev har gjort ett förträffligt jobb med att regissera Män som hatar kvinnor. Tidigare har han gjort Mordkommissionen och Örnen. Lyckligtvis finns det andra bifigurer som lyser i kapp med Rapace. Främst kanske eleganten Sven-Bertil Taube som gjuter liv i den åldrade, sorgdrabbade företagsledaren Henrik Vanger som enrollerar Blomkvist för att söka efter den försvunna brorsdottern som han inte kunnat glömma trots att det gått trettiosex år.
Peter Andersson går lite mer på rutin, van som han är vid att spela bad guys, men gör den slemmige advokaten Nils Bjurman ytterst obehaglig. Peter Haber lyckas med konststycket att helt få oss att glömma gamle hygglige kommissarie Martin Beck och leverar en fullblodspsykopat, mannen som verkligen hatar kvinnor, utan ett uns av överspel och fylld av iskall känslolöshet. Noomi Rapaces coola, stilsäkra Salander är och förblir filmens främsta tillgång.
Fyra stjärnor av fem möjliga!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar